text-align:center;

Ta vara på livet!

Alltså idag har jag tänkt mycket på död och hemska grejer. När vi skulle äta middag innan så hörde pappa och John hur tåget nödbromsade och tutade som fan utanför (Bor precis vid järnvägen för de som inte vet) Sen såg de ambulanser och grejer. Det var tydligen en ung kille som hoppat upp på spåret, gjort givakt och ja.. resten förstår ni väl när ett flera hundra tons tåg kommer framdundrande.

Eftersom jag är så otroligt känslig har jag tyckt detta varit så obehagligt även om jag inte såg något av det. När jag skulle ut med Frasse sen vågade jag knappt se ner bort mot stället på spåret där det hände även om det inte finns några "rester" kvar. Har liksom tänkt en massa på det nu ikväll och jag tycker det är jättejobbigt och obehagligt. Det är så hemskt att folk faktiskt väljer att ta sina liv. Sen är det så jävla synd om lokföraren. Kommer han kunna bli människa igen? USCH! Så otroligt jävla obehagligt!
Jag fick en klump i magen så fort jag hörde om det och den blev inte mindre av att Erik inte hörde av sig för än sent på kvällen. Han åkte ju nämligen till Frankrike i dag på förmiddagen och lovade att höra av sig när han kommit fram och eftersom han inte hörde av sig förrän kl åtta började jag nästan tro att det hänt något. Blev verkligen orolig på riktigt :(

Nu har jag suttit här en bra stund och funderat på livet och  även om det låter klyschigt så ska man verkligen ta vara på livet och allt underbart man får uppleva för man vet aldrig vad som kommer att hända i framtiden. Man ska inte, som jag jämt gör, klaga över allt och inget hela tiden utan man ska vara tacksam. Jag som faktiskt mår bra, har familj, pojkvän och vänner som bryr sig om mig, jag om någon borde ju älska livet och njuta av det! Så nu ska jag fan ta och börja med det, jag ska njuta av livet och vara positiv och glad (Om inte tentaresultatet är åt helvete i morgon vill säga ;) )

Tre bilder från i somras då jag vet att jag varit lycklig och glad



I mitt älskade Tampere




Promenad med Frasse, John och Erik vid fallen




London med Daniel

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0